En resumé av hösten

av Monica Hedman den 16 december 2016

Inom psykiatriska slutenvården finns det situationer som är mindre trevliga att hantera som vårdpersonal, främst tänker jag då på tvångsåtgärder som fasthållning och fastspänning. Trots bra teamarbete och förebyggande åtgärder så kan en tvångsåtgärd bli nödvändig. Vårt fokus blir därför att utföra dessa så värdigt och så säkert det bara går.

Vi instruktörer har genomgått en kompetensutbildning i fastspänning under tre dagar i vecka 44 med en utbildare från Durewalls-institutet. Tre intensiva dagar med många bra diskussioner om värdegrund och förhållningssätt i komplexa arbetssituationer. Vecka 45-50 har vi instruktörer sen vidareutbildat våra medarbetare på avdelningarna i mjuk fastspänning men också repeterat självskyddstekniker varvat med diskussioner om olika händelser med tema ”vad som föregår en situation”.

Nytt för hösten är att vi också har utbildat personal från BUP, intensiva insatser. De har genomgått en grundutbildning i Resima (resurser i möte med aggression) under två dagar. Otroligt givande som instruktör att få se lite utanför sin egen ”box”. Vi försökte anpassa utbildningen utifrån deras arbetssituation och behov, svårt att avgöra om vi lyckades fullt ut. Vi har en hel del gemensamma nämnare i våra arbeten, så olika arbetssituationer men ändå liknande är min egen känsla efter detta äventyr. Vi hoppas på ett fortsatt samarbete framöver.

Snart är det jul igen och en del av oss jobbar andra inte, jag själv ska lyxa till det med ett långt jullov i år. Med hopp om att det börjar snöa snart så det blir en vit jul (som lilla mannen i huset hemma mest av allt vill just nu) önskar jag er alla en GOD JUL!!!

 

Bokmärk/Dela
Fler

{ 3 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

1 Anna-Karin Törnqvist 22 december 2016 kl. 08:55

Tack för ditt viktiga inlägg. Som du skriver finns många svårigheter både för den som utför tvångsåtgärder och, framför allt, för den som blir utsatt för sådana. Tvångsvård innebär alltid ett moraliskt dilemma. Men vid till exempel en djup depression, när en person vill avsluta sitt liv eller är så förvirrad att hen utgöra en fara för sig själv eller andra så kan tvångsvård utgöra det minst dåliga alternativet i en svår situation. Jag ser det då som sjukvårdens uppdrag att skapa en allians med personen trots att hen till en början inte vill ta emot vård frivilligt. För att denna vård ska bli så human som möjlig utifrån dessa förutsättningar har vi valt att använda RESIMA som ett verktyg. Då vi precis som du beskriver kan se att tvångsvård inte alltid utförs på ett humant sätt är det viktigt för oss att alla våra medarbetare bemöter alla patienter med respekt. Vi är övertygade om att det gör en skillnad om vi möter aggression på ett lugnt och värdigt sätt vilket är RESIMA:s mål. Jag har full förståelse för att man både kan uppleva sig kränkt, arg och ledsen då man vårdas mot sin vilja. Därför är det extra viktigt att psykiatrins medarbetare får denna utbildning i bemötande.

2 Monica Hedman 20 december 2016 kl. 09:37

Jag vill omformulera mig efter din kommentar, värdig är inte rätt ord för det som jag vill belysa med mitt inlägg. Vi som personal skall visa hänsyn, respekt och förståelse för patienten oavsett hur han eller hon agerar. Vi som personal kan vidta tvångsåtgärder vid överhängande fara för att patienten allvarligt kan skada sig själv eller andra och situationen inte kan bemästras på annat sätt. Vid tillfällen när vi har patienter som är utåtagerande (oavsett orsak) och vi som personal bedömer att vi inte kan gå därifrån utan att vi eller tredje part skadas ska vi ingripa.

Med RESIMA (resurser i möte med aggression) jobbar vi genomgående med förebyggande åtgärder som lugnande strategier och riskbedömningar. Vi diskuterar aggression, vad som föranleder och vad som kan trigga för den enskilde, vad jag som personal har med mig in i situationen. Vi jobbar med självskyddstekniker som inte skadar och som har patienten i fokus. Trots förebyggande arbete sker situationer som vi inte kan hantera på annat sätt än med tvångsåtgärder och då ska vi utföra dem på samma sätt som förebyggande åtgärder med patienten i fokus, med tekniker som inte skadar och med hänsyn, respekt och förståelse.

Vi som personal tar kontroll över en situation den korta tid som anses nödvändig, tills patienten själv kan ta kontroll utan att skada sig själv eller andra. DET var vad jag ville berätta med mitt inlägg. Tvångsåtgärder kan bara utövas vid tvångsvård eller vid nödvärn, båda tillfällena är noga reglerade av lagen.

Det är svårt för en utomstående att sätta sig in i vår komplexa arbetssituation där vi vårdar svårt psykiskt sjuka människor som i sin sjukdom, i sitt missbruk kan agera våldsamt med fara för sitt eget och andras liv. Jag kan tänka mig att det är speciellt svårt att förstå om man själv blivit utsatt för en tvångsåtgärd att det skulle vara en berättigad åtgärd. Däremot kan jag tänka mig att det är lättare att förstå om man vårdas själv eller har en anhörig som vårdas på samma avdelning som en patient som är utåtagerande utom kontroll över sitt eget beteende att vi som personal ingriper för att förhindra att någon kommer till skada.

´Vi som personal är inte här för att utöva makt, vi är här för att vårda människor med psykisk sjukdom.

3 Anders 18 december 2016 kl. 19:12

Hur kommer det sig att ni pratar om hur man kan göra detta på ett värdigt sätt? I mina ögon är det ett övergrepp oavsett hur man gör det och en handling som kan få förödande konsekvenser för människor som blir utsatta.

I mina ögon så är det moraliskt fel att utöva tvång mot en person som inte har begått ett brott och anser att sådana här metoder strider mot mänskliga rättigheter. Tvång överlag har ingenting med vård att göra. Om en person är aggressiv för att hen blivit inlåst utan att begått ett brott så är det väl inte speciellt konstigt?

Jag anser att många inom psykiatrisk slutenvård agerar som att de jobbar inom någon slags kriminalvård och utnyttjar sin makt. Den andra halvan saknar helt reflektion över alternativa tillvägagångssätt och tror på allt som läkarkåren säger till dem.

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: