Fokus på emotioner, samverkan och systematisk utvärdering skapar mervärden

av admin den 9 december 2016

Av Ulf Hjelm, psykolog vid VISIT, vårdcentralen i Hagfors.

Basala behandlingsmetoder, fokus på emotioner, samspel, skattningsskalor  och klientens behov är viktigt  för oss på första linjen unga/VISIT i Hagfors. Precis som andra behandlare strävar  vi  efter en empatisk och respektfull arbetsallians, för att skapa sammanhang,  trygghet och  förståelse i förändringsarbetet.  En arbetsallians underlättar också nära, kritiska och klargörande reflektioner.  I just dessa betydelser skiljer sig inte integrativ behandling från  allians- och affektfokuserade psykoterapier/behandlingar.

Vid behov kan vi omgående använda specifika evidencebaserade skattningsskalor och moderna psykologiska test för att pröva frågor, frågeställningar, hypoteser eller iakttagelser. Idag använder vi alltid psykolog Scott D. Millers Fit Outcomes, Feedback Informed Treatment, i varje samtal. Fit Outcomes är ett webbaserat feedback system som mäter klientens  självskattade psykiska  mående och utfallet av behandlingen med ORS, Outcomes Rating Scale, och SRS, Session Rating Scale.

Fit Outcomes är evidencebaserat  bl a i USA och  mäter klientens psykiska mående och behandlingsutfallet över tid.  I ORS får klienten återkommande skatta sitt  psykiska mående under den senaste veckan, personligt,  i nära relationer,  socialt  och i livet som helhet. I SRS får klienten mot slutet av varje samtal skatta behandlingskvaliteten, om klienten kände sig lyssnad på, förstådd och respekterad i relationen, om vi arbetade med rätt mål och  ämnen, om sättet eller metoden att arbeta passade och om något saknades i samtalet.

Två sammanfattande värden visas grafiskt direkt på läsplatta för varje session. Vi kan tillsammans följa vilka förändringar som sker och/eller bör ske över tid. ORS och SRS är ytterst enkla att  administrera  digitalt och  är mycket uppskattade  av klienterna. Vi kan inte bara följa klientens psykiska mående, utan vi kan också se om/hur dialog, process, mål och nöjdhet förändras över tid. Det är betydelsefullt att se om det psykiska måendet försämras, förbättras eller är oförändrat.

För att skapa en bearbetad och analyserad bild av vår verksamhet satte vi i personalen  pragmatiskt samman en dokumentationsblankett utifrån våra tidigare erfarenheter av behandling och preventiva insatser.

Löpande utvärdering och analys av vår verksamhet har varit och är   betydelsefullt för oss i behandlingen. Sedan starten 2011 har vi fört en omfattande avidentifierad statistik över varje behandlingskontakt.  Vi vet exempelvis att åttio procent  är mycket nöjda eller nöjda med våra insatser. Men det innebär också att tjugo procent inte är nöjda eller missnöjda  med oss, vilket är en utmaning.  Vi vet att knappt  sjuttiofem procent får hjälp av oss,  lotsas eller hänvisas till andra för fortsatt behandling, åtta procent vill inte fortsätta och sex procent väljer att försöka själva.

Vår dokumentation visar att  många söker hjälp väldigt sent och att  många söker hjälp riktigt tidigt. Det är bra att veta att ungefär tjugo procent  söker för att man vill prata, få råd och ha hjälp, och att problemen kan vara omfattande eller  lindrig.

Vanligast  besvär  är  oro/ångest och sedan följer  nedstämdhet/depression, skolrelaterade problem, relationssvårigheter, ilska/aggressivitet, kris och sömnproblem.

Vi vet  idag  också att klienterna söker till första linjen unga  i Hagfors för behov som finns mellan mild till mycket svår och akut psykisk ohälsa. Problematik, orsaker och behov skiftar mycket.  Inte minst därför måste varje behandling skräddarsys/individualiseras.

Vi utgår som sagt från att många enskilda faktorer är verksamma i all psykologisk och psykosocial behandling. Ibland är det omöjligt att efteråt avgöra vad som varit mest betydelsefullt i en behandling. Ofta säger klienterna att det var bra ” att få prata”.

Centrum för forskning om barn och ungdomars psykiska hälsa, CFBUPH, Karlstads universitet, utvärderade under tre år vår verksamhet utifrån ett brukar- och verksamhetsperspektiv med följande resultat på verksamhetsnivån: Ungdomar 17-25 år visade positiva förändringar mätt med testet KASAM 29, och föräldrar upplevde att barnets symtom  minskat vid kontaktens slut mätt med självskattninginstrumentet SDQ. Klienterna var genomgående mycket nöjda med behandlingen.

Länk till CFBUPH:s rapport.

Läs även tidigare inlägg med ULF:

 

Bokmärk/Dela
Fler

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: