Aktiv behandling och genomtänkt metodutveckling vid första linjen unga/VISIT i Hagfors

av admin den 31 oktober 2016

Av Ulf Hjelm, psykolog vid VISIT på vårdcentralen i Hagfors.

Ulf Hjelm, psykolog, VISIT, Hagfors

Ulf Hjelm, psykolog, VISIT, Hagfors

I några inlägg ska jag besvara den fråga som jag fått tidigare på Psykiatribloggen: Vad menar ni på VISIT med behandling?

Först något om bakgrund och sammanhang.

Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) träffade särskilda avtal 2006-2014 för att stimulera uppbyggnaden av det som kallas för första linjen.  Första linjen avser den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker.

Framgångsfaktorer för första linjeverksamhet

Framgångsfaktorer för en första linjeverksamhet.

Detta sker idag på bred front utifrån lokala och regionala förutsättningar. Första linjens verksamheter ser därför olika ut i landet.

I Värmland har Första linjens uppdrag varit att utforma tillgängliga verksamheter och metoder för att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla lindrig och medelsvår psykisk ohälsa hos barn och unga. Närhet, tillgänglighet, korta väntetider, korta behandlingar, konsultationer, 80 % förbättring och 80% nöjda klienter var VISIT:s uppdrag enligt projektplanen. Målen var och är högt ställda.

Kort om VISIT
VISIT är en helt öppen mottagning som vänder sig till boende och studerande i Hagfors kommun, 0-25 år. Första kontakten sker som regel på telefon, ofta som sms eller röstmeddelande.

Drygt tjugo procent av alla våra ärenden har endast behövt telefonrådgivning. Överraskande men positivt var att några personer med svår psykisk ohälsa och några självmordsnära personer omgående sökte till VISIT. De fick oss att justera konceptet. Dels utformades en lotsfunktion till specialistnivån. Dels infördes rutiner för självmordsriskbedömning så att alla visste exakt vad som gällde. De självmordsnära fortsätter att söka sig till mottagningen. Gruppen med svår psykisk ohälsa är relativt liten men är mycket viktig att fånga upp.

Hur jobbar vi?
På VISIT har vi en integrativ inriktning och vi använder en multimodal modell. Det centrala är att allt kartläggnings- och behandlingsarbete utgår från individens behov. Vi utgår inte från en enda behandlingsmetod eller en psykoterapeutisk inriktning.

Vår integrativa modell innebär att vi hämtar förklaring, metod och teknik från flera vetenskapliga inriktningar och att vi individanpassar varje behandling utifrån kartläggning och målplanering. Vår förklarings- och analysmodellen är multimodal, behandlingen är ofta fokuserad på flera parallella spår samtidigt.

Vi gör bedömningar av behov, resurser, psykisk hälsa och ohälsa med riktad intervju, observation, gemensam hypotesprövning, skattningsskalor, bedömningssystem och faktaanalys. Vi är korttidsinriktade men behöver inte begränsa behandlingen till fem eller tio samtal, vilket är begränsningar som kan förekomma på första linjen.

Vårt fokus på emotioner och sökorsak och våra basinstrument hjälper oss att snabbt ringa in resurser, arbetsfokus och grad av psykisk ohälsa under de första samtalen. Sedan följer fortsatt kartläggning, avstämning och hypotesprövningar kontinuerligt under hela behandlingen.

God service och hög tillgänglighet är vår ambition
I personalen bestämde vi oss tidigt för att prova nya verktyg och nya förhållningssätt. Ambitionen med metodutvecklingen har varit att ge en tidig och aktiv tillgänglighet, samtidigt som vi ville behålla en korrekt professionell hållning i rådgivning, kartläggning och behandling/åtgärd.

Övergripande finns en ambition med god service och hög tillgänglighet. Några exempel:

  • Vi kan ta specifika ansvar åt klienter i behandling och myndighetskontakter, använda sms från ungdomar och unga vuxna som kontakt och dialog.
  • Vi är mycket aktiva i att upprätthålla en kontakt, särskilt under initialfasen, och försöker då överbrygga motstånd, missförstånd, osäkerhet eller oklarheter som visar sig exempelvis i uteblivande från besök.
  • Om en klient behöver hjälp/bedömning av en annan expert eller på specialistnivån – men är tveksam, saknar stöd eller är osäker – släpper vi inte taget med en remiss utan lotsar aktivt klienten in i den övertagande organisationen.

I synnerhet äldre tonåringar och unga vuxna med exekutiva svårigheter hamnar ibland i ett tomrum utanför skolans uppföljning, sjukvård, arbetsförmedling och socialförsäkring. Hemma- och ensamsittarna är många i dagen samhälle, och därför vi har tagit emot flera hänvisningar från föräldrar till myndiga barn.

Den första kontakten är viktig
På första linjen unga/VISIT tar behandlingspersonalen själva emot alla telefonsamtal, sms och hänvisningar. Den allra första kontakten är viktig för att lyssna in, skapa förtroende och överbrygga tvivel. Vi tar emot alla som söker, även om vi redan i det första telefonsamtalet förstår att klienten skall vidare. Ofta samlar man mod och kraft att ta kontakt med vården, och att då avvisa någon är aldrig en klok åtgärd.

Rådgivning – i telefonen eller i rummet – är något viktig för oss, men absolut inte viktigast. Vi ser rådgivning som ett led, en möjlighet, en länk till dialog, självreflektion och återkommande frågor.

Många, 18 procent, söker för att man vill ha hjälp och ha någon att prata med. Och så är det på VISIT. Vi lyssnar och frågar, formulerar och känner efter, och vi pratar, frågar om, klargör och prövar tillsammans.

Att mötas, lyssna, fråga, känna efter, formulera, minnas, prata, tänka framåt, klargöra, sätta upp mål, förändra och fråga om utgör den centrala grunden i vår behandling. Samtidigt handlar detta om specifika faktorer som är verksamma i vår behandling och som leder till förändring.

Det är något speciellt med begreppet behandling.
När vi experter ska förklara vad som är verksamt i psykologisk behandling eller i psykoterapi blir vi ofta omständiga och formella.

Ofta försvinner det allra självklaraste och enklaste: mötet, lyssnandet, affekten, känslan, gesten, mimiken, igenkännandet, omfrågandet, den riktade värderingen/granskningen, bekräftandet, hummandet, nickandet, det omtänksamma i mötet och pratet.

Det som är ordlöst, direkt, subtilt eller nära försvinner ofta ur våra teoretiska modeller. Samtidigt utgör den affektivt nära och finstämda kommunikationen en viktig förutsättning för att skapa sammanhang, förståelse, tydlighet och förändring.

Ulf Hjelm
Psykolog, VISIT

Läs även: Tidigare inlägg av Ulf om VISIT.

Bokmärk/Dela
Fler

{ 2 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

1 Ulf Hjelm 3 november 2016 kl. 14:35

Tack Annika!

2 annika dahlgren 31 oktober 2016 kl. 11:26

Jättebra formulerat och tydligt Ulf!

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: