Samtalsstöd för unga om sexuell och psykosocial hälsa

av bloggadmin den 22 december 2015

Av Daniel Foxhage, kurator på ungdomsmottagningen Druvan och verksamhetsutvecklare för ungdomsmottagningarna i Värmland.

Daniel Foxhage

Daniel Foxhage

Jag är kurator och verksamhetsutvecklare för ungdomsmottagningarna i Värmland.Varje vecka möter jag unga mellan 13 och 23 år och har samtal om frågor som handlar om sexuell och psykosocial hälsa. Vi är en lågtröskelmottagning dit unga kan komma utan att deras föräldrar vet om det. Jag har ofta tänkt på hur ovanligt ställe vi är i den meningen. Och att vi på det sättet är en främmande fågel i den sektor vi kallar för hälso- och sjukvård.

Tanken om att vårdnadshavare måste få veta sådant som rör deras barn är rimlig. Ett barn kan inte bestämma allt om sig själv, ett barn behöver sina vuxna. Samtidigt har Sverige en historia där statens makt ibland varit för stor i förhållande till barn och deras föräldrar. I ljuset av det är Föräldrabalken viktig och skyddar mot paternalism.

Men verkligheten är komplex. Barn och ungdomar behöver i sin tur få ha en viss frihet från sina föräldrars insyn och bestämmanderätt. Barnkonventionen visar att rätten till integritet och att få bestämma om sådant som rör en själv även gäller människor under 18 år.

I min kliniska vardag på ungdomsmottagningen möter jag ofta unga som är nöjda med att föräldrarna inte behöver få veta att de besöker mig. Givetvis berättar jag om min informationsplikt gentemot socialtjänsten om jag misstänker att ett barn kan fara illa. Och ibland är det bra om föräldrar får bli delaktiga. Men själva utgångspunkten är att vårdnadshavare bara informeras om den unga personen själv vill det.

Det är på sitt sätt ganska naturligt att vi har denna utgångspunkt eftersom vi arbetar så mycket med sexuell hälsa. Vem vill att ens föräldrar ska veta att man varit otrogen mot sin flick- eller pojkvän och har ångest över det? Vem vill att föräldrarna ska få veta att man har frågor om sin onani eller sexuella fantasier? Med tydlig underdrift är svaret: långt ifrån alla.

Å andra sidan är det sätt som andra delar av hälso- och sjukvården arbetar på fullt förståelig och många gånger nödvändig. Jag har en vän och ex-kollega som bytt arbetsplats från ungdomsmottagning till BUP, hon säger:

”Ibland vidmakthålls ’problemet’ inom familjen och då är det jättebra att både den unga personen och hens föräldrar finns i samtalsrummet, annars hade det varit svårt att komma framåt i behandlingen.”

Det finns inte något rätt och fel i spänningen mellan polerna ”föräldrainsyn” och ”integritet”. Båda behövs. Och vi som jobbar med unga behöver kunna hålla båda perspektiven samtidigt.

 

Daniel Foxhage

Kurator på ungdomsmottagningen Druvan
Verksamhetsutvecklare för ungdomsmottagningarna i Värmland

Bokmärk/Dela
Fler

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: