Vad gör en arbetsterapeut?

av admin den 16 februari 2015

Av Anki Sahlström och Therese Nykvist, arbetsterapeuter på psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Arvika.

Det är viktigt att vi tar del av varandras arbetsliv. Då ökar förståelsen för varandras kompetens och tydliggör vad våra patienter är med om i kontakterna med oss inom psykiatrin. Det blir lättare att samverka, göra förfrågningar och veta vad som kan förväntas av varandras insatser kring patienterna.

Vi, Anki Sahlström och Therese Nykvist, tyckte att det var dags att informera våra arbetskamrater om vad vi som arbetsterapeuter arbetar med vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Arvika. Nu har vi båda jobbat en tid (Anki på mottagningen sedan jan-14 och Therese i projekt Unga vuxna sedan juni-13) så vi kände att våra roller har börjat ta form och vi har funnit oss tillrätta här. Då vi inte har efterträtt någon som haft tjänsterna innan utan har varit ”först på plats” har vi kunnat forma innehållet i det vi gör i stor utsträckning själva.

Läkare, sjuksköterskor, kurator, socialpedagog och skötare deltog på informationen som började med arbetsterapins historia från sent 1800-tal fram till idag. Hur vi gått från sysselsättningsterapeuter
inom sinnessjukvård till arbetsterapeut inom många olika områden idag såsom sjukvård, skola,
arbetsförmedling, försäkringskassa, företagshälsovård ect. De fick efter det ta del av vilka teoretiska modeller vi använder och hur de kan användas i arbetsterapeutisk analys och behandling. Vi kom då in på vårt arbetsområde aktivitetsförmåga och hur vi stöttar de som har nedsatt aktivitetsförmåga inom personlig vård, boende, arbete/studier och fritid.

Vi visade de bedömningsinstrument vi oftast använder oss av tex ADL-taxonomin, AMPS, Min medning, AWP, DOA och beskrev i vilket syfte vi använder dem.  Alla bedömningsinstrument belyser aktivitetsförmågan i olika avseenden så beroende om vi använder den i vår egen behandling, som en del av en utredning, till ett utlåtande eller intyg så väljer vi lite olika för att det ska kunna säga så mycket som möjligt om patientens aktivitetsförmåga i just det avseendet. Som avslutning gick vi igenom hur vi använder kognitivt stöd som en del av vår behandling tex olika typer av struktur för att göra omvärlden ber begriplig och olika appar till smartphone. Vi  visade och beskrev också användningsområde på de vanligaste hjälpmedlen vi förskriver, tex timstock och tyngdtäcken.

Vi vill med detta inlägg tacka Alla som kom och lyssnade och ställde frågor och samtidigt uppmuntra fler yrkesprofessioner att göra samma sak på sin arbetsplats.

Bokmärk/Dela
Fler

{ 1 kommentar… läs den nedan eller lägg till en }

1 emilie 16 maj 2016 kl. 10:23

hej! Jag skulle gärna ta del av arbetet ni har gjort, kan jag söka efter det någonstans?

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: