Metodutveckling hos Visit

av admin den 7 januari 2015

Av Ulf Hjelm, psykolog och samordnare på Visit i Hagfors

Visit* har handlat om nytänkande, ny verksamhet och en komplex metodutveckling. Med metodutvecklingen har följt nya strategier och nya produkter – allt för att vi på ett bättre sätt ska kunna hjälpa unga med psykisk ohälsa.

Dokumentation
Tidigt beslutade vi i personalen att konstruera ett dokumentationssystem för hantering av alla kontakter, flöden, statistik och utvärdering. Vi skapade en detaljrik dokumentationsblankett för att – avidentifierat – kunna belysa vår verksamhet ur så många aspekter som möjligt. Datafilerna till forskarna och statistik till Sveriges kommuner och landsting, SKL, hämtas ur systemet. Systemet inspirerades initialt av Fam 2000, ett statistikprogram som används av kommunala familjerådgivningar.

Socionom Anna Henriksson och psykolog Ulf Hjelm.

Socionom Anna Henriksson och psykolog Ulf Hjelm.

Metoder för kartläggning och behandling på första linjen
Under projektet har vi provat ett stort antal specifika skattningsskalor och nya test i kartläggningen för att kunna skräddarsy behovsbeskrivning, behandling och andra åtgärder för varje individ. Med tiden har våra behandlingar blivit allt mer målriktade och ”kortare” i antal besök. Fit-outcomes med skattningsskalorna ORS och SRS utgör för närvarande – på försök – en viktig komponent där patienterna själva skattar sitt psykiska mående och vi kan se hur behandlingen fungerar. 

Gemensamma NP-utredningar med öppenvårdspsykiatrin
Visit har tillämpat en lotsfunktion, vilken innebär att vi inte avslutar en pågående kontakt innan den nya aktören gjort en samplanering och övertagit ansvaret. Vi har noterat att behovet av lots och lean är extra stort för unga vuxna med neuropsykiatrisk problematik. På försök ska Visit samverka med öppenvårdspsykiatrin i Hagfors/Torsby i utredning och diagnostik för att öka tillgängligheten och klienternas medverkan. På Visit uppskattar vi att psykiatrins divisionschef sanktionerat försöket.

vv

Samtyckesblanketter ingår i metoden för ökad delaktighet
Våra besökare har varit mycket positiva till våra två skriftliga samtyckesblanketter. Egentligen räcker muntliga samtycken för vår integrerade samverkan. Men skriftliga samtycken fyller också andra och betydelsefullare funktioner. De utgör en del i vår metod att öka klientens delaktighet.

Riktlinjer och samverkansrutiner
Idag finns all organiserad samverkan tydligt formulerad i flera riktlinjer och rutiner, framtagna och fastställda tillsammans med respektive samverkanspartner.

I ett kommande blogginlägg kan du läsa mer om vår marknadsföring och om en konferens i januari. 


* Visit är en mottagning för barn, ungdomar och unga vuxna, 0-25 år, samt deras familjer. Mottagningens finns i Hagfors och dess uppgift är att förebygga och behandla lindrig och medelsvår psykisk ohälsa.

 

 

Bokmärk/Dela
Fler

{ 4 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

1 Ulf Hjelm 1 februari 2015 kl. 18:12

Hej Ola!
Att förebygga ohälsa, tidig upptäckt, tidig behandling, hög tillgänglighet, grundlig kartläggning och närhet har varit viktiga utgångspunkter för oss på VISIT.

Vår integrerade verksamhet och vår integrativa vetenskapssyn gör att vi kan behandla med beprövade tekniker och metoder på nya sätt i nya sammanhang. Vi använder även gärna nya evidensbaserade skattningsskalor och test i de fördjupade cirkulära kartläggningarna. I dessa processer uppstår metodutveckling och nytänkande på första linjen.

Även om det är ett ”förväntat utfall”, är det avsevärt bättre att unga vuxna kommer till VISIT än sitter hemma med självmordsplaner och/eller svår ångest!!

Först om 15-20 år vet vi om första linjen verkligen avlastar specialistnivån.

”Psykiatrins gökunge” var en listig, mångtydig och småelak metafor. Jag instämmer ändå om du också menar att det behövs mer resurser och att det är problematiskt att endast psykiatrin ålagts ett utredande och behandlande ansvar för NP-diagnoserna i Värmland.

Båda vet vi att frågorna är komplexa. NP- diagnoserna är få, och de har länge tillhört de psykiatriska syndromen. Men andra aktörer än psykiatrin kan ändå åläggas/ges/uppmuntras ett utredande och behandlande ansvar.

Jag lovar att återkomma till ämnet behandling på första linjen. Ämnet är viktigt och riktigt, riktigt intressant.

2 Ola Lindgren 19 januari 2015 kl. 16:17

Ulf!
Ja, visst är vi överens om det mesta. Vi har ju båda med ålderns rätt viss erfarenhet. Mina stänk av tvivel har nog mest att göra med marknadsföringen av första linjen som något som skulle kunna lösa problem för specialistnivån. För mig är det förväntat utfall att ni fångar upp personer som annars skulle ha ”stannat hemma” och som nu kommer till specialistledet genom er. NP-utredandet tycker jag är psykiatrins gökunge som hotar att resursmässigt tränga ut en del annat, kanske viktigare arbete, psykoterapi till exempel.

3 Ulf Hjelm 16 januari 2015 kl. 15:30

Hej Ola!
Jag uppskattar att du ställer konstruktiva och lite kritiska frågor.

De vanligaste sökorsakerna till VISIT är ångest och nedstämdhet. Stressreaktioner, sorg, trauma, konflikter, bråk och sömnsvårigheter är andra. Rätt många söker för att de vill – och behöver – prata med någon.

VISIT skall inte ”bli ännu en i raden av utredare av np-problematik”. VISIT har aldrig haft den uppgiften eller ambitionen. Det har vi inte heller med det pågående försöket med öppenvårdspsykiatrin.

Din formulering ”ännu en i raden” antyder att der är väldigt många som utreder np-problematik.

I Hagfors kommun finns ingen som utreder np-problematik. I Värmland har utredningskapaciteten länge varit begränsad, vilket skapat protester från föräldrar mot de långa väntetiderna och köerna för np-utredning.

Till VISIT har det sökt sig ”bortglömda” och ”omtolkade” 16-25 åringar med svår ångest, svår depression och svår np-problematik. Jag tror att du och jag är överens. Nog skall de lotsas vidare till psykiatrin eller till andra på specialistnivån även om trycket ”på ordinarie verksamheter ökar”?

På konferensen den 28 januari i Hagfors belyser vi intentionerna med första linjen och vad VISIT:s verksamhet hittills har handlat om. Vi kommer då att berätta mer om vår kärnverksamhet och hur vi ser på kartläggning och behandling.

Ulf Hjelm

4 Ola Lindgren 9 januari 2015 kl. 08:20

Hej Ulf!
Jag skulle vilja läsa mer om behandlingsarbetet, kärnverksamheten, och om vad och hur ni konkret ”gör”, från stora besvär som suicidrisk till livslust. Att första linjen fungerar som lots måste väl innebära att trycket på ordinarie verksamheter ökar och att tidiga insatser inte bidrar till ”avlastning” av specialistledet? Och var första linjen verkligen menad att bli ännu en i raden av utredare av np-problematik? All tidigare erfarenhet talar ju för att sådana verksamheter snabbt korkar igen till en lång kö.

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: