Stöd till anhöriga

av admin den 20 augusti 2013

För en anhörig till en person med psykisk funktionsnedsättning kan belastningen bli stor. Anhöriga beskriver ibland en känsla av att vara otillräcklig och det finns flera faktorer som bidrar till det.

Ofta pågår många kontakter med samhällsaktörer samtidigt och de kan variera över tid. Boende, sysselsättning, medicinering, ekonomi, samtalsstöd, utbildning, arbetsträning, kontakt med myndigheter och rehabilitering kan inte utformas var för sig. En insats är ofta beroende av en annan. Som anhörig är det svårt att ha koll på allt som sker och hur en förändring inom ett område kan påverka ett annat.

De som har eget arbete att sköta kan ha en väldigt pressad vardag där det är svårt att få tiden att räcka till. Relationer, egna fritidsintressen, sociala aktiviteter och personlig utveckling blir lidande. Stress, oro och frustration kan påverka relationen till den anhöriga och skapa irritation och konflikter vilket ofta leder till ännu mer stress och psykisk ohälsa hos de inblandade. Många anhöriga har tagit på sig ett stort ansvar för den enskildes vardagliga sysslor. Som anhörig är det lätt hänt att man ´överengagerar` sig då man vill att den enskilde ska ha en så bra situation som möjlig.

Har man en vård och stödsamordnare som koordinerar den enskildes behov av stöd, kan de anhöriga vara anhöriga istället. Vård och stödsamordnaren informerar om vilka samhällsinsatser och stöd som finns att söka och utformar stödet utifrån en helhetssyn på den enskildes önskemål och behov. Det är inte lätt för en anhörig att ha inblick i allt. Anhöriga som jag varit i kontakt med i mitt arbete uttrycker ofta stor tacksamhet för det stöd de får från oss vård och stödsamordnare.

Vård och stödsamordnaren informerar vart man som anhörig kan gå för att träffa andra anhöriga i liknande situationer. Att får byta erfarenheter med andra i liknande situationer har visat sig vara värdefullt och stärkande. En vård och stödsamordnare kan även ge mer information om den psykiska funktionsnedsättningen och hur den påverkar det dagliga livet.  . Kunskap som ger de anhöriga förståelse för hur man själv kan stötta den enskilde.  Men också förståelse för vilka krav som är rimliga att ställa på den enskilde vad som är möjligt att få till i vardagen.

Tillsammans med vård och stödsamordnaren kan man även göra en planering för hur problem kan lösas eller hur en kris kan hanteras, vilket kan ha positiva effekter hos såväl den enskilde som hos anhöriga.

Anna Rådström Sigurdsson
Vård och stödsamordnare

Bokmärk/Dela
Fler

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: