Levnadsvanor på turne´

av Karin Haster den 14 maj 2013

Jag har nöjet att presentera ett blogginlägg från Jill Taube. Hon var hos oss i Värmland i början av maj och föreläste om betydelsen av fysisk aktivitet för  psykisk hälsa. Jill föreläste vid fem tillfällen på fyra orter ute i länet. Hälsningar Karin Haster.

Äntligen stod vi där- på det lilla podiet! Allt var riggat och fulländat! Tekniken som skulle hjälpa oss att föra fram vårt budskap, var så här långt ett löfte om fullständig lojalitet och support. Vi hade förberett och piffat och var taggade till tänderna, jag och min kollega. Båda vana föreläsare, men inte tillsammans tidigare. Premiärnerverna dallrade lite.

Jill Taube föreläser. Foto: Per Rhönnstad

Jill Taube föreläser. Foto: Per Rhönnstad

Första föreläsningen av fem stycken på tre dagar runt om i Selma Lagerlöfs vackra Värmland. Framför oss hade vi en 70-hövdad publik som kommit för att höra om hur bättre levnadsvanor kan göra våra patienter i psykiatrin lite starkare och lite friskare. Och hur vi på vårdverkstadsgolvet kan bidra till detta.

Inbjudna av psykiatrin i Värmland för att prata om hur fysisk aktivitet och psykisk hälsa hänger ihop och om hur Socialstyrelsens riktlinjer om levnadsvanor vuxit fram, ser ut och kan införlivas i den egna verksamheten, som man ju säger. Bengt Stenström, utvecklingsansvarig för psykiatrin i LIV som Landstinget i Värmland så vackert blir som akronym , introducerade oss. Mikrofonmyggorna var på plats, vår första bild syntes på tre skärmar. Frid och fröjd.  Jocke supportade på IT-Sidan och Mediagruppen som fått uppdraget att dokumentera första dagen och intervjua oss, hälsade, testade ljud och ljus.

 Frukt och vatten och boken ”Själ och kropp” (av undertecknad) delades ut vid entrén.  Ett block cirkulerade så att alla i publiken fick skriva upp namn och yrke, för vår rapports skull.  Ett litet sorl hängde kvar. 

 Efter att vi båda, min kollega Yvonne Lowert och jag presenterat oss så var det min tur. Första startfältet!  Ett stort GRATTIS till alla er i psykiatrin som redan nu är bäst (jämförelsevis med de andra undersökta vårdgrenarna) på att prata med patienterna om maten, motionen, tobaken och så den känsliga frågan om alkohol.  Primärvård, sluten psykiatrisk vård och annan sjukhusvård var det som jämförts med.

 Så bra, ett mycket gott utgångsläge som måhända har sin mylla i att vi i psykiatrin har samtalet som redskapet framför alla. Vi kan mäta depressionsdjup, men inte med en koncentration i blodet eller med en tryckmätare utan med frågor.

 Så långt gick det fint! Klick på datorn och nästa bild i presentationen seglade som planerat upp.  Ljudet var lagom högt och nerverna hade fått en skarp tillsägelse att uppföra sig.

 Då händer det! Plötsligt så händer det! Nästa bild är vacker men mycket svår att tyda i sammanhanget, ränder på längden i regnbågens alla färger. Ett prisma eller vad kan jag veta om sånt. Pulsen som var på vilonivå, steg igen och Jocke tillkallades. Jag stängde av och startade om och både förbannade och gullade med min laptop, (nämner inget märkesnamn). Pust, nya tag och jag kunde fortsätta.  Det flyter på. Hyfsat.  Vi byter, jag och kollegan. Det fortsätter att flyta på en stund till. Publiken är ganska tystlåten och får lockas till att svara på våra som vi hoppas, pedagogiska frågor eller sträcka sin näve i luften och rösta när vi har lite frågetävling.  Om hur många procent som svarade på behandlingsformenen motion vid depression eller hur många år en människa med schizofreni förlorar av sitt liv för att hennes kropp också blir sjuk.

Ända till pausgympan funkar det. Låten som jag ska köra till en liten bensträckare via min mobil och högtalarsystemet strejkar. Vi har testat. Jag får snabbt byta låt och improvisera. Funkar men känns lite så där. I efterhand så blev diagnosen: Fel 47! Det vill säga den person som sitter 47 cm framför skärmen, läs användaren. Jag hade kopplat bort uppkopplingen så min kontakt med en cyberbaserat skivsamling var avbruten. Förstod jag i efterhand.

Sedan så slutade en mygga att samarbeta och vi fick skicka en emellan oss. Blev lite rörigt. Vi skiftade för ofta, vilket också blev rörigt.

 Tack och lov låg det en lunch mellan det första och andra tillfället och vi kunde piffa och ändra och anpassa! Maten blev snabbt uppäten.

Andra vändan gick hyfsat. Datorn strejkade en gång. Bara. Dagen rann iväg och vi kunde pusta ut.  En stund i alla fall! Blev bjudna av  psykiatridivisionens mycket energiska chef Karin Haster att följa med och gympa på hennes intensivpass på Friskis och Svettis.  Sicken energi och så himla kul! Jag hängde inte med hela tiden och önskade mig blixtsnabbt mer muskler, men kämpade på.

 Mellan dagens föreläsningar och gympapasset klämdes intervjuerna in. Mediagruppen drivs av människor som själva är eller har varit patienter i psykiatrin och därför har närmare till ett brukarperspektiv. Hur är det för den som är drabbad av depression som alltid lägger en grå gardin över tillvaron?  En social fobi som håller ytterdörren stängd. Ett missbruk som river ner allt. Kan det vi bidrog med sättas in i sammanhanget och ge att tillskott av livskvalite´? Minska symptomen? Ge en starkare och friskare kropp? Jo, det är ju det som är meningen och med Mediagruppens insatser ska dagen och innehållet synas på olika hemsidor. I första hand på Värmlands landstings hemsida. Men vi hoppas också på att få länka till de publika sidor där projektet ” Psykiatrikers samtal om levnadsvanor” och Läkares samtal om levnadsvanor” bor. Håll utkik!

 Så till sist, hur gick resten av turne´n? Bra tyckte vi, som hade det finfint när vi susade runt och besökte Arvika, Torsvik och till sist Kristinehamn. Kaj och Annika från ”folkhälsosidan” i Värmland både guidade och ramade in.

Så från vår synvinkel var det lyckade dagar.  Trots tekniktrasslet som följde oss i hasorna. Men ni vet väl? Det är med kunskap som med skönhet. Det ligger i betraktarens öga. Eller med den här nu nästan klassiska seriestripen!

 Serie

 

 

 

 

 

Jill Taube, Lörudden 11 maj 2013

Jill Taube är psykiatriker och projektledare för Fysisk aktivitet på recept och Handlingsprogram för övervikt och fetma (ansvarig för psykiatrins vårdgivare) i Stockholms Läns Landsting samt projektledare för Psykiatrikers samtal om levnadsvanor (nationellt).

Jills och Yvonnes uppdrag kring levnadsvanor har sitt ursprung i SPF; www.svenskpsykiatri.se

Bokmärk/Dela
Fler

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: