Jag har aldrig ångrat att jag valde psykiatrin

av Karin Haster den 7 maj 2012

Då 1993 och alldeles nyfärdig sjuksköterska!

Snart är det 20 år sedan jag lämnade utbildningen för att gå ut i verkligheten. Jag hade arbetat som skötare och kände att psykiatrin är mitt kall, samtidigt som jag var influerad av mina kurskamrater som nästan alla ville arbeta vid ambulansen eller bli barnmorskor. Skulle jag stå fast vid det jag redan visste från det jag var liten? Att jag ville göra skillnad och arbeta för att människor med psykisk ohälsa och missbruk skulle få en bra vård och bli bemötta på ett sätt som skulle hjälpa dem att må bättre.

Mina värderingar var starka och ideologin var solklar. Att vara sjuksköterska är att göra gott för andra och för min egen del en möjlighet att arbeta med de som är mest utsatta.

Så vad hände? Jag gjorde några korta försök att arbeta inom andra områden men psykiatrin var i särklass det mest intressanta och givande arbetsfältet! Det innebär att jag i cirka 20 års tid ägnat mig åt att försöka hjälpa, stödja, motivera och förändra attityder till psykisk ohälsa. De första åren i direkt patientarbete och de senare åren genom att verka genom andra och skapa förutsätningar för en god vård.

Har jag ångrat mitt yrkesval? Nej, aldrig någonsin! Det ger mig glädje att se andra växa och få möjlighet att leva det liv som de är värda, varje dag så har jag möjlighet att göra skillnad genom mitt sätt att vara och bidra, jag lär mig nya saker varje dag och jag får vara med och skapa framtidens psykiatri!

Bokmärk/Dela
Fler

{ 1 kommentar… läs den nedan eller lägg till en }

1 Susanne Träff-Karlsson 21 maj 2012 kl. 12:48

INSTÄMMER TILL FULLO!

Lämna en Kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: