GullBritt Rahm föreläser om självhjälpsgrupper för utsatta kvinnor

av bloggadmin den 18 maj 2011

– Jag vill förmedla kunskap om hur kvinnors liv och hälsa påverkas när de utsätts för sexuella övergrepp och hur självhjälpsgrupper kan bidra till ett bättre liv, säger GullBritt Rahm, som föreläser på psykiatrikonferensen i Karlstad den 26-27 maj.

De flesta kvinnor som blivit intervjuade efter att ha deltagit i självhjälpsgrupper har upplevt mötena som någonting positivt. Genom att få tala öppet om vad som hänt har deras tankar lättat visar GullBritt Rahms forskning

– Det har sedan lett till att de fått koll på sitt eget liv igen och hälsan har blivit bättre, menar GullBritt Rahm, socionom, legitimerad psykoterapeut och filosofie doktor i folkhälsovetenskap.

GullBritt RahmFör snart 15 år sedan startades självhjälpsgrupper i Alla Kvinnors Hus som finns i Karlstad, där GullBritt Rahm arbetade som kurator och terapeut. Grupperna startades då kvinnor på egen hand började kontakta Alla Kvinnors Hus i hopp om att få komma dit och prata om vad de blivit utsatta för. Strax efter att grupperna startades började även GullBritt Rahms forskning. Hennes avhandling blev klar 2009 och heter ”Ut ur ensamheten – hälsa och liv för kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och som deltagit i självhjälpsgrupp”.

– Forskningsmetoderna består av både kvalitativa och kvantitativa data, kvinnor mellan 20–70 år har deltagit i undersökningen. Under föreläsningen kommer jag att berätta om forskningsresultaten, säger GullBritt Rahm.

Ledarlösa och strukturerade möten

– Att börja prata om vad man varit med om är ett stort beslut. Idag finns informationslappar och affischer utspridda på olika ställen dit kvinnor ofta går. Även om kvinnorna har uppgifter om vart de kan vända sig kan det ta ett tag innan de beslutar att ta kontakt med oss.

– Innan en grupp sätts ihop intervjuas kvinnorna för att se vad de behöver för hjälp. Vid de tre första mötena närvarar en såkallad igångsättare som hjälper kvinnorna att strukturera och tidplanera mötena. Ytterligare ett sätt att strukturera är att arbeta med teman. Resterande möten är ledarlösa, kvinnorna får på egen hand berätta för gruppen vad de varit med om. Varje gruppmöte är tre timmar och alla deltagare ska få 15 minuter var att prata om sig själv utan att någon avbryter. Varje möte avslutas med att deltagarna ger varandra feedback och bestämmer tema för nästa möte, fortsätter GullBritt Rahm.

Lättade tankar

Efter att kvinnorna deltagit i självhjälpsgrupper har GullBritt Rahm intervjuat vissa av dem.

– Hälsan hos de kvinnor som blivit utsatta för övergrepp är inte bra. De mår inte bra psykiskt och kan lida av depression. Mer än hälften av kvinnorna har värden som tyder på diagnosen posttraumatisk stress, säger GullBritt Rahm.

– De har fått en ökad generell kunskap om hur övergrepp kan gå till och insett att det är en allvarlig händelse. Många av kvinnorna tror ofta att det syns på utsidan vad de blivit utsatta för och skäms för det. När de fått träffa kvinnor, som de anser ha varit med om värre saker än de själva, har de upptäckt att det inte syns på utsidan, vilket har varit en lättnad för dem.

Våga fråga

Det har länge funnits kvinnor inom den somatiska och psykiatriska vården som behövt hjälp utan att ha fått en diagnos ställd.

– Vårdpersonal vågar inte fråga kvinnor om de blivit utsatta för våld eller misshandel då de är rädda för att de ska kränka kvinnorna. Många får istället fel behandling, till exempel medicinsk behandling, när de egentligen behöver prata om vad de blivit utsatta för, säger GullBritt Rahm.

– Om vårdpersonal vågar fråga, även om kvinnan svarar nej på frågan första gången, kan de väcka en tanke om att det inte är okej det kvinnan blivit utsatt för, om hon blivit utsatt för det.

Bokmärk/Dela
Fler

Lämna en Kommentar

Nästa inlägg: