Värmland prioriterar vuxnas psykiska hälsa

av Susanne Boman den 25 april 2017

Landstingets folkhälsostrategi 2015-2020 – en god och jämlik hälsa i hela befolkningen, antogs av landstingsstyrelsen den 22 september 2015.

Syftet med strategin är att tydliggöra folkhälsoinsatser, förbättra ledning och styrning av folkhälsouppdraget och att möjliggöra uppföljning.

Tre områden är prioriterade:
•barn och ungas hälsa
•levnadsvanor bland vuxna
•och psykisk hälsa bland vuxna

Psykisk hälsa bland vuxna

Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett omfattande folkhälsoproblem och flera undersökningar visar på kraftiga ökningar under 1990-talet bland unga. Ökningen har avstannat men är fortfarande på en hög nivå. En tredjedel av unga kvinnor och 20 procent av unga män i Värmland har nedsatt psykiskt välbefinnande. Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett mått som fångar alltifrån vardagsproblem med symptom som trötthet, stress, huvudvärk och sömnproblem till vårdkrävande psykisk problematik.

Mål inom vuxnas psykiska hälsa enligt folkhälsostrategin:
•fler upplever psykiskt välbefinnande
•färre antal självmordsförsök och självmord
•tyrggare och mer stimulerande fysisk och social livsmiljö

Frågeformuläret Liv & hälsa 2017

Under mars 2017 har nästan 14 500 värmlänningar fått frågeformuläret Liv & hälsa 2017 i sin brevlåda. Liv & hälsa är en stor undersökning om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur befolkningen i Värmland mår och följa förändringar i hälsa över tid. Kunskapen är viktig för många aktörer i samhället – exempelvis för planering av hälsofrämjande och förebyggande insatser och för den framtida hälso- och sjukvården ska bli så bra som möjligt.

I år sänds nära 14 500 frågeformulär ut till värmlänningar  som är 18 år och äldre.

Läs mer om landstingets folkhälsoarbete på liv.se

{ 0 kommentarer }

Bokmärk/Dela
Fler

Sedan i januari i år har det pågått en het debatt i media om Socialstyrelsen  förslag till nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest.

Debatten initierades av sjutton nordiska forskare som via ett flertal artiklar i DN Debatt menar att förslaget innehåller i många stycken felaktiga tolkningar av aktuell forskning. De anser att sakkunniga forskare med internationella och aktuella perspektiv på forskningsläget måste få i uppdrag att omarbeta riktlinjerna. Psykolog Ulf Hjelm har uttryckt sina åsikter i en artikel som publicerats på Svenska Dagbladets debattsidor. Psykiatribloggen publicerade nyligen en längre version av Ulfs artikel. 

Här kommer ytterligare respons från Ulf på Socialstyrelsens svar på kritiken. 

Av Ulf Hjelm, psykolog första linjen unga/VISIT Vårdcentralen Hagfors:

I slutet av remisstiden har Socialstyrelsen förtydligat sig.  De säger att de vill öka mängden psykoterapi. Huvudproblemet är att förslaget läggs/uttalas utan en fördjupad analys av det reella vårdbehovet i Sverige. Psykoterapi, psykologisk utredning och behandling, psykosocial behandling och psykopedagogisk behandling är exempelvis mycket olika behandlingar.  Ändå slår socialstyrelsen fast att mängden psykoterapi skall öka (vilket jag subjektivt tycker är bra).

Socialstyrelsen konstaterar följande: ”I riktlinjerna framhålls den stora bristen på relevant vård och att vårdgivare i regioner och landsting under kommande år måste lägga stora resurser på utbildning och kompetensutveckling inom olika behandlingsmetoder”.  Vad är relevant vård i Sverige? Att KBT rangordnas högt över all annan psykologisk behandling utifrån svenska och internationella studier om evidens för psykoterapi?   Hur stora resurser måsta egentligen läggas på utbildning och kompetensutveckling för vilka metoder?

Socialstyrelsen antar också att den ökade psykiska ohälsan ökar behovet av psykoterapi. Vi som arbetar i vården med behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga ser också något helt annat.

Vi ser flera förbättringsbehov i det preventiva arbetet, i skolan i den samlade elevhälsan, i skolans metoder och arbete med tidigt upptäckt och insats av/mot psykisk ohälsa som bland annat nedstämdhet, depression, oro och ångest.  Vi ser ett ökat behov av utredningar och behandlingar i den nya öppenvården av ett stort antal yrkesgrupper i samordning, bl a av allmänläkare, barnläkare, psykiatrer, sjuksköterskor, psykologer, socionomer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, friskvårdare, barnpedagoger och psykoterapeuter i behandlingen av depression och ångestsyndromen.

Vi ser också att den nya öppenvården utanför traditionell sjukvård behöver utvecklas i fortsatt  mångfald, inte att en specifik metod skall högprioriteras.

Slutligen skriver Socialstyrelsen: ”Enligt patientlagen har varje enskild patient rätt att i samråd med behandlande läkare välja mellan de olika behandlingar som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna är rekommendationer på gruppnivå som ett stöd för dem som fattar beslut om hur sjukvårdens begränsade resurser ska fördelas och tar inte ställning till enskilda individers vårdbehov. I det enskilda fallet är det alltid behandlande vårdpersonal som har ansvaret för att i vårdmötet ihop med patienten göra en bedömning av patientens behov och i samråd med patienten välja den behandling som patienten föredrar inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Exakt så är det.  Men en nästan identisk text finns också för de försäkringsmedicinska beslutsstöden. Ändå slog beslutsstödens rekommendationer på gruppnivå igenom som en lag på individnivå. Förändringen gick mycket fort.

Jag tycker naturligtvis att man skall utreda frågan mer ingående innan de nya riktlinjerna fastställs.

Vänliga hälsningar

Ulf Hjelm, psykolog första linjen unga/VISIT Vårdcentralen Hagfors

{ 0 kommentarer }

Bokmärk/Dela
Fler

Socialstyrelsens arbetsgrupp brister i analys och nyanserad kunskap

av admin 11 april 2017

Psykolog Ulf Hjelm, psykolog vid första linjen unga/VISIT Vårdcentralen Hagfors har  nyligen skrivit en artikel som publicerats på Svenska Dagbladets debattsidor. Här  kan du läsa hans artikel i sin helhet: Socialstyrelsens expertgrupp har lämnat förslag på nya Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Som psykologisk behandling rekommenderar expertgruppen nästan uteslutande KBT, annars är […]

Läs hela inlägget ›

Världshälsodagen idag handlar om depression

av admin 7 april 2017

Idag, den 7 april, är det Världshälsodagen. Världshälsoorganisationen, WHO, uppmärksammar i år att vi behöver prata mer om depression – bland annat för att visa att sjukdomen kan behandlas. Du kan läs mer om detta på Folkhälsobloggen och hur Landstinget i Värmland på olika sätt arbetar för att möta behovet av vård för personer med depression. På […]

Läs hela inlägget ›

Het debatt om socialstyrelsens riktlinjer för behandling av depression och ångest

av Susanne Boman 4 april 2017

Sedan i januari i år har det pågått en het debatt i media om Socialstyrelsen  förslag till nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest. Debatten initierades av sjutton nordiska forskare som via ett flertal artiklar i DN Debatt menar att förslaget innehåller i många stycken felaktiga tolkningar av aktuell forskning. De anser att sakkunniga forskare med internationella […]

Läs hela inlägget ›

Första linjen visar goda resultat

av Susanne Boman 31 mars 2017

 – Fantastisk personal är grunden i det hela, säger Christina Sand, avdelningschef på första linjen i en intervju med SR P4 Värmland igår. Bland 16-åringarna som besökte mottagningen för första gången uppgav mer än två av tre att de hade måttliga till moderata problem. Efter tre månaders behandling sjönk siffran till knappt en av tre, […]

Läs hela inlägget ›

Vad är verksamt i integrativ psykoterapi?

av Susanne Boman 15 mars 2017

Av Ulf Hjelm, psykolog vid VISIT, vårdcentralen i Hagfors. Efter de senaste inläggen på psykiatribloggen har jag fått frågan: ”Vad är verksamt i integrativ psykoterapi på första linjen?” Frågan är intressant men oerhört komplex. Ett mer generellt svar – som forskare ofta eftersträvar – är ytterst svårt att leverera, eftersom ett svar är beroende av […]

Läs hela inlägget ›

Hälften av alla anhöriga blir själva sjuka

av admin 8 mars 2017

Av  Eva Lövåker, Föreningen EBL-skolan & Föreningen (H)järnkoll i Värmland. ”Att vara närstående till en person som har psykisk ohälsa” var temat på landstingets öppna föreläsning i tisdags kväll. Samma dag tog jag emot ett mail med information om anhörigprojektet från NSPH. Deras undersökning visar att idag blir hälften av alla anhöriga själva sjuka och […]

Läs hela inlägget ›

Hurmårdu.nu – en ny app

av admin 6 mars 2017

Av Christina Sand, avdelningschef vid Första linjen Karlstadsområdet.  Jag är så stolt över detta arbete som Första linjen gjort tillsammans med ungdomar och Experio Lab. Tillsammans har vi designat och utvecklat Hurmårdu.nu, en tjänst som gör det lättare att söka hjälp hos oss. Vi är en mottagning där unga med psykisk ohälsa som bor i kommunerna Hammarö, Forshaga, […]

Läs hela inlägget ›

Boktips om hälsoångest: Tänk om jag är sjuk!

av Susanne Boman 2 mars 2017

Här kommer ett boktips från Ulrika Sortelius, bibliotekarie vid Sjukhusbiblioteket i Arvika. Boken finns att låna via sjukhusbiblioteken inom Landstinget. Tänk om jag är sjuk! Fri från hälsoångest med hjälp av kognitiv beteendeterapi. Av Erik Hedman mfl. Natur & Kultur. 2016. Att ibland oroa sig för sin hälsa är vanligt men hälsoångest är någonting helt annat. Det […]

Läs hela inlägget ›