Fakta anhörigstöd

av bloggadmin den 27 februari 2017

Jag heter Eva Lehtonen och är anhörigsamordnare vid Forshaga kommun. Jag hjälper anhöriga som  har någon i sin omgivning som de vårdar och stöttar på grund av ålder, fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårt anhörigstöd kan t.ex. hjälpa till med att

  • vara en träffpunkt
  • hitta möjligheter att utbyta erfarenheter med andra i liknande situationer
  • uppmuntran och känslomässigt stöd
  • råd och kunskaper som är värdefulla för dig som anhörig
  • information i praktiska frågor
  • tips och ideer om aktiviteter för ditt eget välbefinnande
  • delta i en samtalsgrupp eller anhöriggrupp
  • enskilda stödsamtal
  • föreläsningar
  • kontakt med föreningar
  • förmedla viss avlösning för dig som besöker anhörigcentrum

Anhörigstödet styrs av Socialtjänstlagen 5 Kap. § 10 och är en rättighetslag, dvs. att kommunen är skyldig att erbjuda anhörigstöd till den som vårdar eller stöttar någon som på grund av ålder, fysisk eller psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning behöver stöd. Stödet gäller den som själv identifierar sig som anhörig du kan vara förälder, mor- eller farförälder, make eller maka, barn eller vän.

Olika begrepp
Det kommunala anhörigstödet är en service vilket betyder att det är kostnadsfritt, inte dokumenteras och att det är en så kallad öppen ingång dvs (icke biståndsbedömt). Begreppet anhörig-närstående är en smula förvirrande eftersom kommunen och landstinget använder dem på olika sätt. Enligt socialtjänstlagen är anhörig den som stöttar och närstående är den som får stödet det vill säga patient, brukare etcetera. Inom landstinget används begreppet närstående för den som stöttar patienten eller brukaren, det som inom kommunens begrepp benämns som anhörig.

Hälso-och sjukvårdslagen har ingen motsvarande bestämmelse för användning av begreppen som i Socialtjänstlagen men lagen har till uppgift att förebygga ohälsa, sjukdom och skada. Hälso- och sjukvårdslagen har också ett särskilt ansvar att erbjuda stöd till barn vars föräldrar drabbats av svåra fysiska och psykiska sjukdomar eller skador, som är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller som avlidit. De två paragraferna som styr i HSL är § 2c och 2g.

Grupp som jobbar för samverkan
Vi är en grupp anhörigsamordnare och konsulenter som representerat Värmlands kommuners anhörigstöd som tillsammans med landstingets patient-och närstående utbildningar under flera år har arbete med att få till stånd samverkan mellan kommunerna i Värmland och landstinget.

Kompetensdagen var ett resultat av den samverkan. Syftet med dagen var dels att öka kunskapen om anhörigstöd för tjänstemän, förtroendevalda, frivilligorganisationer. Ett annat syfte var att presentera det ”kontaktblad” som tagits fram för att använda när landstingets personal möter anhöriga inom sina respektive mottagningar och avdelningar. Kontaktbladet finns på landstingets hemsida för nedladdning, där finns också adresser till Värmlands kommuner som sedan lotsar vidare till berörd person inom kommunen.

Programmet var en blandning av fakta kring anhörigstöd på olika nivåer, nationell, lokalt och en djupare förståelse för hur vi kan möta anhöriga inom våra olika professioner.

130 personer från kommuner, landstinget på olika nivåer, frivillig-och intresseorganisationer och förtroendevalda kom och deltog.  Reaktioner på dagen var mycket positiva. Flera tyckte de fått en annan bild av vad det kan innebära att vara anhörig, andra tyckte de fått en bättre förståelse av vad man som personal kan göra för anhöriga och att bättre bemöta dem veta var man kan vara behjälplig med. Flera uttryckte också de nu fått veta var de kan hänvisa anhöriga och vad som finns för dem. Betydelsen av bemötande var också en reflektion som många uttryckte sig ha fått en större förståelse för.

Vår egen reflektion i arbetsgruppen var att vi genomfört en bra dag med ett helhetsinnehåll. Att den mottagits väl och att vi sått många frön som bäddar för fortsatt samverkan på flera sätt.

{ 0 kommentarer }

Bokmärk/Dela
Fler

Smärta, värk och beroendeframkallande läkemedel

av bloggadmin den 20 februari 2017

Edvard Smith, PeO Kirke, Anders Olsson och Klaus Stein.

Edvard Smith, PeO Kirke, Anders Olsson och Klaus Stein.

AV PeO Kirke, psykiatrisjuksköterska vid mottagningen för Individuell läkemedels nedtrappning, Karlstad

Individuell Läkemedels Nedtrappning (INL) är en mottagning där man hjälper personer att bli fria från sina beroendeframkallande läkemedel.  Den 16/2 2017 anordnade mottagningen en temadag för att belysa komplexiteten kring opioidmedicinering. Temadagen hette ”Hantera smärta och värk”.  Glädjande nog kunde vi fylla hela samlingssalen på centralsjukhuset med personal från olika professioner och även ett par vårdcentraler följde föreläsningarna via videolänk.

Finns bättre behandlingar än farmakologiska
Temadagen belyste att opioider är ett bra läkemedel i akuta situationer, men i efterförloppet av en skada finns bättre behandlingar än farmakologiska. Anders Olsson berättade på ett förtjänstfullt sätt hur opioider har försvårat hans väg tillbaka efter skador.
Överläkare Edvard Smith som jobbar vid mottagningen för Individuell Läkemedels Nedtrappning var moderator presenterar inledningsvis dr. Ulf Törnqvist, ryggkirurg. Ulf beskriver förloppet vid två vanliga åkommor; Kotkompression och spinal stenos. Han berör vikten av att vara försiktig med bensodiazepiner och opioider. Det är multimodual behandling som ska eftersträvas. Han påpekar också att ”ofta tror man att läkemedel har bättre effekt än det egentligen har”. Ulf belyser också att det kirurgiska ingreppet har bättre effekt och gynnsammare resultat om patienten har en psykosocial stabilitet innan operationen.

HELA personalgruppen behöver vara delaktiga
Klaus Stein, smärtspecialist och distriktsläkare vid Eda vårdcentral presenterade det projekt man drivit på vårdcentralen som handlade om att rätt vård till rätt patient, och då indirekt att få ner en hög opioidförskrivning. Han belyste vikten av att man som enhet måste ha ett stabilt chefskap som är aktiv i frågan, dessutom ska HELA personalgruppen vara delaktig. Klaus listar de krav man ställer på patienten vid en nedtrappning, men också de krav patienten kan ställa på vårdcentralen. Man har inte använt sig av externa resurser i detta projekt förutom att man fört diskussioner med smärtcentrum, läkemedelskommitté och ILN. Resultatet har varit bra. Man har en radikalt minskad opioidförskrivning och patienter som är friskare och mår bättre.

Anders Olsson om hur han slutade medicinera mot värk
Anders Olsson är en person som oftast benämns som guldmedaljören eller järnmannen. Han är också en patient som har råkat ut för många skador. Anders beskriver sin historia kring vinster och erövringar, men också hjärtskärande nederlag i form av skador. Anders berättar på ett humoristiskt sätt kring olika doktorers övertygelser om vad som var rätt smärtbehandling. Till slut bestämde sig Anders att sluta med sin medicinering. ”Det var min största vinst någonsin, att sluta med dessa läkemedel”.

Om ILN mottagningen
Avslutningsvis berättade jag, PeO Kirke som arbetar som psykiatrisjuksköterska vid ILN mottagningen om hur vi jobbar.  Vi hjälper patienter att bli fria från sitt läkemedelsberoende och är rådgivande till vårdgrannar i frågor kring nedtrappning av opioider och andra beroendeframkallande läkemedel. Till oss skickar man remiss om man har patient med komplex nedtrappning. Personal och patienter kan också ringa mig för att rådfråga i nedtrappningsärenden (054-6146 04). I övrigt stämde jag bara in i det föregående talare sagt. Våra patienter säger också att de mår bättre efter avslutad opioidbehandling och några känner sig även som vinnare efter avslutande av årslång opioidbehandling.

Dagen avslutades med kaffe, frukt och mingel med diskussioner och frågor till  föreläsarna. Dessutom har sjukhusbiblioteket varit behjälpliga med att ställa ut ett bord fullt med böcker om smärta och smärtbehandling. Det tackar vi för.

Vid pennan

PeO Kirke, psykiatrisjuksköterska

{ 0 kommentarer }

Bokmärk/Dela
Fler

Föreläsning om att vara närstående till en person som har psykisk ohälsa

av Susanne Boman 8 februari 2017

 ”Tänk på syrgasmasken som finns på ett flygplan. För att kunna hjälpa någon annan måste du själv ta på dig masken först.” Det är hjärnkollsambassadör Elizabeth Odalen Bjords budskap till den som är närstående till någon med psykisk ohälsa. Elizabeth är en av föreläsarna som du kan höra under temakvällen som Landstinget i Värmland anordnar […]

Läs hela inlägget ›

Första linjen får pris för sin samverkan med ungdomar

av Susanne Boman 1 februari 2017

Mottagningen Första linjen i Karlstadområdet har idag tagit emot Psynkpriset 2016, i kategorin ”Samverkan” för det jobb de gjort under de senaste åren med att involvera ungdomar för att göra verksamheten mer tillgänglig utifrån ungas behov. Juryns motivering till priset lät så här ”För att tillsammans med en expertgrupp av barn och unga utformat Första linjen i Karlstadsområdet […]

Läs hela inlägget ›

Krångla inte till det, små grejer gör skillnad för närstående.

av admin 27 januari 2017

Av Wiktoria Granath, verksamhetsutvecklare, Kunskapscentrum, Landstinget i Värmland.  Den 25 januari 2017 hade jag förmån att delta vid en heldagskonferens med titeln Stöd till anhörig. Gäller det mig som personal? Där här ett aktuell och angeläget ämne som berör oss alla då de flesta av oss är eller någon gång kommer att bli anhöriga i vården. […]

Läs hela inlägget ›

Föräldraskap och psykisk ohälsa

av bloggadmin 13 januari 2017

Av Katarina Grim, doktorand i socialt arbete vid Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. Forskningsområde: Delat Beslutsfattande (Shared Decision making, SDM).  Aktuell som gästbloggare om medverkan som erfaren brukare i patient- och närståendeutbildningar. Som brukarrepresentant är jag van att uppmärksamma hur den psykiatriska vården ofta haft en snäv syn på psykisk ohälsa och behandling, med alltför stort fokus på […]

Läs hela inlägget ›

Förening för för personer med depression och bipolär sjukdom

av Susanne Boman 2 januari 2017

Föreningen Balans arbetar för personer med depression och bipolär sjukdom och deras anhöriga. Föreningen bildades i Stockholm 1997 av patienter och deras närstående. Sedan dess har man vuxit och idag finns det ett gemensamt riksförbund och elva regionala föreningar runtom i Sverige, bland annat i Värmland. Riksförbundet ansvarar för samordning av hela verksamheten och att […]

Läs hela inlägget ›

Den goda viljan

av Rolf Ahlzén 27 december 2016

Den som har radiokanalen P1 och programemt Studio Ett som sällskap efter jobbet en stund kunde den 13 december höra ett kort men mycket tankeväckande samtal mellan etikforskarna Ann Heberlein och Bengt Brylde. Båda har den bland akademiska forskare inte alltid så självklara förmågan att uttrycka sig på ett sätt som även icke fackutbildade har […]

Läs hela inlägget ›

En resumé av hösten

av Monica Hedman 16 december 2016

Inom psykiatriska slutenvården finns det situationer som är mindre trevliga att hantera som vårdpersonal, främst tänker jag då på tvångsåtgärder som fasthållning och fastspänning. Trots bra teamarbete och förebyggande åtgärder så kan en tvångsåtgärd bli nödvändig. Vårt fokus blir därför att utföra dessa så värdigt och så säkert det bara går. Vi instruktörer har genomgått […]

Läs hela inlägget ›

Fokus på emotioner, samverkan och systematisk utvärdering skapar mervärden

av admin 9 december 2016

Av Ulf Hjelm, psykolog vid VISIT, vårdcentralen i Hagfors. Basala behandlingsmetoder, fokus på emotioner, samspel, skattningsskalor  och klientens behov är viktigt  för oss på första linjen unga/VISIT i Hagfors. Precis som andra behandlare strävar  vi  efter en empatisk och respektfull arbetsallians, för att skapa sammanhang,  trygghet och  förståelse i förändringsarbetet.  En arbetsallians underlättar också nära, […]

Läs hela inlägget ›